Denna historien handlar om Johan. Han lever ett ganska vardagligt liv men med en passion i livet. Den passionen fick honom att hamna i situationer som spännande och utmanande. Han älskar kvinnliga underkläder. Han samlar på dem. Det är ett utdrag från hans dagbok. Du kommer totalt få läsa om 4 dagar i hans liv som på ett eller annat sätt vänds upp och ner. Kanske inte så mycket sex utan mer en kinky sida av en ung man .
Inlägg 1 - Moster Anna- Det var där allt startade
Det var en vecka som skulle vara enkel. Bara vattna blommorna, ta in posten och hålla ett öga på huset medan moster Anna var iväg på solsemester i Spanien. En vecka i ett stort, tyst hus som alltid doftade svagt av vanilj, tvål och hennes parfym.
Det var enkelt. Tills det inte var det längre.
För det hände något första kvällen. Något jag inte planerat. Jag hade varit i huset en timme, kanske två, när jag passerade hennes sovrum och dörren stod på glänt. Solen föll snett in över sängen, silade genom spetsgardinerna och lyste upp ett plagg som låg slängt på det vita överkastet. Smått, skirt. Vitt.
Spetstrosor.
Mitt hjärta stannade. Bara i några sekunder. Men något i mig vaknade. Eller snarare, släpptes lös. En nyfikenhet som snabbt gled över i något annat. Något jag inte kunde kontrollera.
Jag gick in i rummet som om jag inte visste vad jag gjorde, men mina ögon var låsta vid trosorna. De var tunna, vita med spets i midjan och ett litet rosettband fram. Jag kunde inte låta bli. Fingrarna skakade lite när jag nuddade dem. De var fortfarande ljumna... som om hennes kroppslukt fortfarande fanns kvar i dem.
Och det gjorde den.
Jag förde dem mot ansiktet och drog in doften. Kvinnlig. Mjuk. Svett och parfym och något djupare, fuktigare. Jag visste att det var fel. Men min kuk bultade redan i byxorna. Den reagerade innan hjärnan hann stoppa mig.
Jag släppte trosorna mot ansiktet, kände spetsen mot huden, såg bilder för mitt inre: Anna ståendes i det här rummet, när hon drog ner trosorna långsamt innan hon lade sig... kanske naken under sitt tunna täcke. Kanske med handen mellan benen. Jag kunde inte stoppa mig. Tog fram kuken ur jeansen, fortfarande med trosorna mot ansiktet, och runkade i tystnaden. Hårt. Snabbt. Bilder av henne. Hennes ben. Hennes höfter. Hennes bröst utan bh under linnet.
Jag kom snabbt. Sprutet slog mot min hand, en droppe mot golvet. Jag kved ljudlöst. Benen skakade. Jag föll ner på knä vid sängen, andfådd, skamsen, men också... salig. Jag torkade upp, diskret. Lämnade inga spår. Sängen förblev orörd.
Men trosorna. Dem kunde jag inte lämna. Jag vände ut och in på dem, vek dem smått och smög ner dem innanför linningen på mina kalsonger. Mot huden. Mot kuken.
De följde med mig hem.
Resten av veckan gick jag som i trans. Varje natt hade jag dem mot ansiktet, mellan läpparna, ibland lindade runt kuken. Jag runkade till tanken på hennes röst, på hur hon låg i sängen i dem. Jag sniffade, slickade, kysste den fuktiga spetsen tills det inte fanns någon hejd. Jag kom som en tonåring, flera gånger per kväll. Jag torkade alltid upp efter mig, lade trosorna på plats under kudden tills nästa kväll.
Men idag kom hon hem.
Jag hade städat hela huset nitiskt. Allt såg exakt ut som när hon åkte. Jag tog en sista vändande blick innan jag stängde dörren. Inget kunde avslöja mig.
Trodde jag.
"Tack för hjälpen, Johan," sa hon när jag kom för att lämna nyckeln. Hon log stort. "Det är så tryggt att veta att du vaktar här. Du är en riktig gentleman."
Jag log stelt. Kukens bultningar hade inte försvunnit. Inte ens nu. Hon var solbränd. Hennes linne var tunt och avslöjade skuggor av huden under. De mjuka byxorna satt slappt på höfterna.
"Jag har bara en fråga," sa hon. "Kanske konstig. Men... har du sett ett par vita trosor? Små, spets. Jag brukade sova i dem. De låg på sängen när jag reste. Tror jag."
Jag frös till. Blev iskall. Varm. Kall igen.
"Vita?" svarade jag. "Eh... nej, jag... kanske de kom med i tvätten? Jag tvättade lite handdukar."
Hon log lite snett. "Du är verkligen huslig, va?"
Jag skrattade stelt. "Ville bara att det skulle vara rent."
"Du är röd i ansiktet," sa hon efter ett tyst ögonblick. "Allt okej?"
"Bara varmt."
Hon log. Lutade sig lite närmare. "Du är söt när du ljuger."
Den meningen slog mig hårdare än en smäll. Inte vad hon sa, utan hur. Rösten. Blicken. Lekfull. Eller visste hon? Hade hon anat något?
Jag lämnade snabbt, vågade inte stanna. Vågade inte se om hon skulle säga något mer.
Nu sitter jag här. Trosorna under madrassen. Doften har börjat avta, men jag minns. Kroppen minns. Jag drar fram dem. För dem mot ansiktet. Kukens ryckningar är tillbaka, starkare än någonsin. Bilderna flimrar förbi. Hennes blick. Leendet. Orden:
*"Du är söt när du ljuger."*
Det här är inte över. Det har knappt börjat.
Comments